väntan:
Väntan.
Denna väntan...
... först skrev jag att den var obeskrivlig, men sen kom jag på mig själv, med att det finns en väldigt bra beskrivning för just den här känslan som jag har i kroppen.
Som ett barn på julafton.
Rättelse.
Som ett barn som väntar på julafton...
Dagarna går jättelångsamt, man tittar och kikar på klockan, men den verkar ha stannat. Man går och lägger sig tidigt på kvällen, bara för att man vill komma en dag närmre.
Vi hämtar hem henne, vecka 52. Dvs, julaftonsveckan. Så utan att låta allt för klyschig(?), så är det helt klart årets julklapp.
Men att skriva att en hund är årets julklapp är kanske lite modigt. Snart kommer det väl vimla utav förstå-sig-påare som minsann talar om att man kan inte ha en varelse som julklapp.
Och nä, självklart inte.
Men hade man kunnat det, så hade det blivit årets julklapp !
Namnet, en del kanske undrar om namnet ?
Bara en sån sak gör att man ligger sömnlös på nätterna.
Tundra blev det tillslut. Och det var ett namn som dök upp ganska tidigt faktiskt, i diskussionen.
Eftersom vi valde en tik, så fick vi stryka på en massa namn, som jag redan annars hade paxat.
Jag menar....
Vem kan säga nej till namn som:
- Stallone
- Killer
- Rambo
- Diesel
- Vesuvio
- Turbo
Men nu blev det som sagt en tik, och då fick jag tänka om. Gnistra var ett namn som dök upp ganska tidigt. Sedan blev det Tindra, men eftersom rasen är Polarhund, så tyckte jag att det borde ha någonting med snö och vinter att göra. Så då förvandlades Tindra till Tundra. (Tundra - den ryska tundran. Ja, ni fattar nog.)
Vintra var även det ett namn som länge låg i topp.
Drabbas vi av polarsjukan (googla det...), då tror jag nog Gnistra/Vintra ligger väldigt bra till om det är en hon.
Blir det en han... så... ja, Snö, Frost, Skare - namn som jag redan ringat in i kalendern. :)
Men, en sak i taget, nu har vi inga planer på en hel spann.
Tundra blev det.
Och idag är det ungefär två veckor kvar...
//M
Här sitter hon.
