Nu är hon hemma



Japp.

Välkommen hem.

Eller vad man nu säger.

Puh, detta skulle kunna bli ett väldigt långt inlägg, men jag är så trött... så jag orkar inte skriva.

Först o främst, det var hjärtskärande att ta henne ifrån sina syskon och sin mor. Dem lekte o hade kul, och vips, så kom vi, två elaka tvåbenta varelser och bara norpade henne från alla nära och kära.
Sen till bilen, där gick det kanonbra, hon satt i sambon's knä hela resan, och borrade in huvudet innanför hennes jacka. Efter halva resan (30minuter), så började hon bli lite tuffare, då kikade hon fram, luktade på allt, och tyckte den där spaken som jag lekte med i mitten av bilen var väldigt intressant.
I garaget släppte vi henne, tänkte att hon skulle springa av sig lite.
Det var ju väldigt naivt.
Hon satte sig på rumpan och började gnälla.
Vi tjatade o tjatade o tjatade...
Sa till varandra, tar vi upp henne nu, då har hon vunnit, då vet hon att vi kommer såfort hon gnäller.
Men andra hjärnhalvan sa; Vafan, hon är inte van vid er, hon har aldrig åkt bil förut, hon är i ett mörkt läskigt garage och hon är en bebis...
.... så ja, vi lyfte upp henne.

Väl hemma blev hon lite tuffare. Inom 3 minuter hade hon inspekterat alla rum och kikat runt lite.
Inom 5 minuter hade hon kissat inne.   ;)
Gjorde lite kvällsmat till henne, som hon smaskade i sig hälften av. Sen busade vi och gosade lite mer med henne.
Sen tog vi på henne kopplet och gick ut.
Koppel var knappast nödvändigt.
Aldrig varit med om maken ... hon gick fot hela tiden. Haha, hoppas hon aldrig slutar med det.  :)
Nä, på riktigt, hon sprang mellan mina ben hela tiden vi var ute, avvek inte en meter.
Det klart, stora stygga världen, och där är hon helt ensam. Den enda hon känner är mig... och inte ens mig känner hon särskilt väl.
Sen gick vi hem och la oss.
En timme senare så gick hon upp från sängen, och kissade inne. *suck*
Fram med svabben, och tillbaks till sängen.
Ieee - iiii- ieeee.... hela j-a natten har hon gnällt, och försökt hoppa upp i sängen.
Varannan timme har jag varit uppe, försökt natta henne, och det går rätt bra, man lägger henne i sin säng (från NK), och klappar henne och sjunger lite godnattsagor. Jag har varierat mellan dem jag kan - hej tomtegubbar, och helan går.
Sen sover hon.
I typ 45 minuter, sen står hon vid sängkanten och ylar igen.
Och jag menar verkligen ylar...
Däremellan så kissar hon.
Tappade räkningen inatt, men jag gissar att vi var uppe med svabben minst 4 gånger.
Lite dåligt samvete, min kära sambo börjar ganska tidigt, så halv 5 var hon uppe imorse och gjorde frukost till sig och Tundra.
Nä, hennes väckarklocka ringde aldrig.   :)
Själv fick jag sova till sju... sen var det nån som stod o gnällde och försökte hoppa upp i sängen.
Hon klarar inte riktigt det än, men jag ger henne... 6-7 dagar, sen är hon uppe i sängen.
Hon får inte vara där - i dagsläget.   :)

Just nu är det lugn och ro. Hon ligger här vid mitt skrivbord och sover.
Hon drömmer, jag inte vad, hoppas det inte är några mardrömmar, för ögonlocken vibrerar och hon springer i sömnen. Så söt.

Ja, så kan man nog sammanfatta henne såhär efter första dagen.

Hon är så söt  - när hon sover !

//M




Har ju insett att en blogg måste ha bilder, så jag tog fram kameran.

Här ligger hon o sover så sött.



Ojdå, nåt pucko som skjuter av en blixt mitt i mina ögon, klart man vaknar...




Wow, va är det här för nånting... nånting man kan leka med - äta ? *sniff sniff*


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0